Balkongsäsongen är öppnad

När detta skrivs är det en lördagsmorgon och jag sitter på min balkong i centrala Berlin, omgiven av prunkande blommor och örter.

Men så har det förstås inte sett ut hela tiden. Som alla trädgårdsmästare, trädgårdsinnehavare, fönsterbrädsodlare och balkongentusiaster vet: för att något ska växa krävs planering, tid och omsorg. Och regelbunden vattning.

För oss var det viktigt att få ut det mesta av vår lilla balkong. För den är så liten att det knappt är så att vi själv ens får plats. Vi ville ha örter, försöka oss på grönsaker, ha plantor som blommar vackert samtidigt som balkongen måste vara bra för bin och insekter. Dessutom var det viktigt för mig att ha en balkong som vi kan njuta av kvällstid på grund av alla byggarbeten som sker i vårt kvarter (eller ”Kiez”, som ni nu vet att det kallas). Så i våras satte vi igång att så fröer, vårda, beskära och förbereda de som överlevt vintern (som vi tagit in i lägenheten).

En kväll i maj, när solen återigen visat sitt lynniga tryne lade vi lite tid på att fixa till balkongen också. Sopade bort all jord och alla blad som fått trilla av och ligga ostört under de kalla och blåsiga vårdagarna. Placerade ut krukorna så att vi själv skulle få plats samt hängde upp en ljusslinga som jag köpt några år tidigare. Och så kändes balkongen ny och fräsch utan att vi köpt något mer än våra frön och växter. Och en och annan kruka.

 

Om jag är nöjd med balkongen? Jajemän! Jag kan äta frukost på helgmorgnarna när byggarbetarna är lediga, dricka en kopp te eller ett glas rosé om kvällarna och lyssna till ljudet från grannarna som kollar på film på sin balkong, bilar som kör för snabbt och turister som drar sina rullväskor över de ojämna trottoarerna. Och bina älskar balkongen! Kattmyntan är särskilt välbesökt. Dessutom har jag redan skördat sallad, persilja, krasse (skratta inte, jag tycker det räknas som odling) och gräslöken som växer som om den lider av storhetsvansinne. Vi har till och med skördat avlånga jordgubbar!