Nu är det skördetider och min e-postinkorg bombarderas av nyhetsbrev med recept som är anpassade efter skördesäsongen. Ja, så kul för alla som har en trädgård som myllrar av fruktträd, trädgårdsland, bär och vilda örter.
Men om allt som finns är en liten stadsbalkong och en frånvaro av gröna fingrar? Även för oss finns det hopp. I början av sommaren planterade jag morötter från frön jag köpt på… IKEA av alla ställen. Det var ett spontant köp och en spontan plantering och säkerligen gjorde jag allt fel.
De växte upp efter några veckor och snart blev det tydligt att jag planterat dem alldeles för tätt ihop. ”Hmm, jag borde plantera om dem”, tänkte jag. Vilket jag också gjorde. Men alldeles för tätt ihop. Det verkade som om de aldrig skulle mogna. Som om det som befann sig under jordytan skulle växa ihop till en enda stor morotsklump. Inte trevligt.
Men skam den som ger sig. En solig morgon i september (!) drog jag äntligen upp dem ur jorden och såg att det faktiskt nästan liknade något. Något ätbart. Något som innebar att jag faktiskt lyckats odla något annat än fönsterkarmskrasse och sallad. I alla fall två av morötterna såg ut som om de inte var giftiga.
Men blasten ser i alla fall fin ut och kommer användas i smoothies. Vad mer jag kan ha den till vet jag inte.
Nästa år ska jag definitivt försöka igen. Då med mer plats för de små morötterna att växa och frodas.
ÅH ÅH ÅH så fint! Heja dig!
GillaGilla
Tack så mycket 🙂
GillaGilla