Snittblommor är en lyx. Stora prunkande buketter är en lyx. Jag läser en hel del bloggar som skrivs av folk som bor i stora hus på landet och jag gråter inombords när jag ser bilder på gigantiska buketter med vackra vilda blommor som de ”plockat på promenaden”.
I Berlin har jag tur om jag kan ta en promenad utan att trampa i hundbajs. Kanske är det just därför jag varje helg går till marknaden med spänd förväntan. För jag vet sällan vilka blommor som är i säsong.
”Vilka blommor säljer de den här veckan? Ska jag slå till på en bukett som de binder? Eller ska jag bara ta en färdig bukett och försöka blanda med något annat?”
Jag är ingen florist, långt ifrån. Men jag vet vad jag tycker om och det är väldoftande, stora blommor som skänker harmoni till rummet de står och och som lugnar ett estetiskt hjärta.
För några veckor sedan blev jag därför extra exalterad då blomsterstånden fullkomligen vällde över med pioner. Och så snackar vi stora, skamlöst rosa pioner som inte ber om ursäkt för någonting. Dessa var dessutom så fin kvalitet att de har hållit i snart tre veckor. Okej, den tredje veckan kanske inte får räknas när de faktiskt redan vissnat men jag inte ids slänga dem.
Bitar av Berlin 