Finns det något somrigare än utomhusbio? Om jag ska vara helt ärlig kan jag inte ens minnas att jag någonsin varit på utomhusbio under tiden jag bodde i Sverige. Kanske är det just därför det är omgivet av någon slags romantisk föreställning. En ljummen sommarnatt, rader av människor som sitter i förväntan, en fängslande film.
Så därför såg jag verkligen fram emot att njuta av sommarbiosäsongen till fullo. Tyvärr är filmprogrammet på min närmaste utomhusbio fullt av dubbade filmer och de få som visas i originalversion med undertextning hade jag alla redan sett.
Tack och lov finns det mer än en utomhusbiograf i Berlin och vid Bethaniendamm i Kreuzberg visas alla filmer i originalspråk och vad det gäller utbudet har någon verkligen tänkt till.
Förra veckan bestämde vi oss alltså spontant för att gå på bio och just den dagen visades ”Mustang”, en turkisk-fransk produktion som utspelar sig i Turkiet och handlar om fem systrar vars liv förändras radikalt efter ett litet missförstånd som sätter igång skvallertanterna i byn. Fantastiskt filmad, imponerande skådespelarinsatser, svårt ämne, rolig, dramatisk, hemsk.
Den har kallats ”en turkisk Virgin Suicides” och det är klart att det finns tydliga paralleller, men om du frågar mig så gör det absolut ingenting att en sådan historia berättas utifrån ett annat perspektiv än det amerikanska.
Och hur var det att gå på utomhusbio då?
Kallt. Jag trodde av någon anledning att den trettiogradiga värmen som terroriserat mig under dagen skulle stanna kvar hela natten. Vi var också lite sent ute och missade liggstolarna och fick sitta på plaststolar. Tips till den som ska på bio: Ta med en filt. Var ute i god tid. Akta dig för skäggiga hipsters som spiller öl.
Bitar av Berlin 